Hällestad Hembygdsförening skapar ny bygdegård för unga och äldre – med stöd från Mikrofonden Östergötland

I byn Hällestad har eldsjälar lyckats samla ihop 4,6 miljoner kronor för att skapa en ny bygdegård i en gammal fastighet. Där ska unga och äldre ha möten, fester, roa sig och vara en del av föreningslivet.

Hällestad är en by med ett par hundra invånare som ligger ungefär en kvart med bil väster om Finspång i norra Östergötland. I början av 2024 ansökte Hällestad Hembygdsförening om en kreditgaranti från Mikrofonden för att kunna få tillgång till checkkredit hos banken. Det i sin tur för att täcka sin likviditet i samband med en större ansökan till Leader Folkungaland.

Mikrofonden mötte upp med vice ordförande Hans Skoglund och styrelseledamot Hans Lindberg (som också är projektledare för leaderprojektet), samt ordförande Sune Horkeby, för att lära mer om projektet och deras upplevelse av Mikrofonden.

Vad är ni för organisation och vad har ni för verksamhet?
– Hällestad Hembygdsförening har 335 medlemmar och äger två fastigheter. Hembygdsgården och den nyligen inköpta bygdegården som nu ska renoveras. Fastigheterna drivs som två separata ekonomier.

Föreningen brukar arrangera nationaldagsfirande och Hällestads marknad. Den sköter även gruvområdet Hällestads storgruva med vandringsleder och en gruvstuga som är ett litet museum, ett viktigt kulturarv.

Ibland arrangeras föreläsningar och andra aktiviteter, den här månaden blir det en föreläsning om Christopher Polhem som på sin tid verkade i kommunen. Finspång är en ingenjörsstad med Siemens som en av de viktigaste arbetsgivarna.

Föreningen ger också ut en årsskrift med artiklar om diverse information om Hällestads ”nutid och dåtid”. Tillsammans med ett antal andra föreningar är de även med i ”Hällestadgårdens vänner” som fixar olika aktiviteter på ett äldreboende i byn.

Vad är det för projekt ni ska genomföra och vilket resultat förväntar ni er?
– Bygdegården ska bli ett centrum för bygden. Föreningen lyckades till slut förvärva fastigheten som i nuläget är i mycket stort behov av renovering. Tack vare projektmedel och tillgång till ett 20-tal frivilliga hällestadbor (mest pensionärer) ska den nu ställas i ordning och bli en viktig social nod för orten.

De berättar att övervåningen ska bli en plats för alla i Hällestad som behöver en lokal för tillfälliga aktiviteter. Men de förväntar sig att det främst blir äldre som kommer att nyttja den regelbundet. Den kan användas till allt från släktforskning, forskning i bygdens historia, föreningsmöten, studiecirklar, jaktlagsmöten eller bara vara en plats för samvaro; fest och sång, jubileum – ja, vad som helst egentligen.

Undervåningen ska bli en lokal för unga, där de kan träffa kompisar. Här kan de ha LAN-party, EPA-gänget kan ha träffpunkt och så vidare. En fritidsgård helt enkelt. Ungdomar från byn ska bjudas in för att utforma verksamheten från grunden efter att renoveringen är klar. Eftersom det är brist på ungdomslokaler inne i huvudorten förväntar man sig även att ungdomar därifrån kommer att åka ut till Hällestad för att nyttja Bygdegården ibland.

Bygdegården är även tänkt att bli ett kommunikationscenter där besökare kan hitta vad som sker och händer i Hällestad.

– MSB är ju i skrivande stund aktiva i beredskapsfrågan på landsbyden och man pratar mycket om bygdegårdar som möjliga ”trygghetspunkter”. Så det är inte alls otroligt att Hällestad bygdegård skulle kunna spela en sådan roll i framtiden, menar föreningen.

Med bergvärme, tillgång till vatten, övernattningsmöjligheter och en stor möteslokal kan bygdegården bli en bra samlingspunkt i händelse av kris. Föreningen skulle gärna se en framtid med reservkraftverk, lagringsbatterier och solceller på taket för att kunna erbjuda säker lokal el.

Övervåningen ska renoveras först, sedan undervåningen. Projektet kommer att ta ett till två år.

– Huset är i princip tomt nu och mycket ska in, flera kök med mera. Att börja riva i gamla kåkar, jobba ideellt och pussla lokala hantverkare efter behov, det är svårplanerat. Därför är det bra med likviditet och möjligheter att pausa ifall det skulle behövas.

Hur stärker projektet de globala målen?
Finspång var bland de första kommunerna i landet med att anta de globala målen som riktlinjer i den lokala utvecklingsplaneringen. Finspångs kommun har dåligt med lokaler för ungdomar men har mål om meningsfull sysselsättning och fritid för invånarna. Därför tror de att föreningen kan nå äldre ungdomar i Finspång som kan ta sig ut med buss, moped och cykel. Att delta i föreningslivet är att umgås i demokratiska former och en bra livsskola för ungdomar.

Varför sökte ni medel hos Mikrofonden?
– Föreningen behövde likviditet för att inte få ”stopp i maskineriet” under resans gång. Detta eftersom EU betalar ut det mesta i efterskott.

Hur mycket medel sökte ni och vilken MF-produkt?
– Vi sökte 1000 000 kronor i kreditgaranti.

Vilken bank använde ni till själva lånet?
– Ekobanken.

Hur upplevde ni handläggningen hos Mikrofonden?
– Det var inga större bekymmer, säger Hans Lindberg. Det var positiv kontakt både med Mikrofonden och Ekobanken som visade att de brydde sig. Överraskande bra. Hos andra aktörer var det blankt nej. Inklusive potentiella bidragsgivare. Bland annat försökte vi söka medel från Boverket, och ”på pappret” såg föreningen ut att vara berättigad till medel men det blev ett nej ändå.

Hur hittade ni Mikrofonden?
– Verksamhetsledaren på Leader Folkungaland tipsade om Mikrofonden i samband med att vi ansökte om EU-medel hos dem.

Vad skulle ni ge för råd till andra idéburna organisationer som behöver finansiella tjänster men har svårt att få det?
– Föreningar vill oftast inte låna pengar och skuldsätta sig. Så man får jobba på för att söka de bidrag som finns. Det handlar mycket om att lära sig att förstå bidragssystemet, vad det finns för pengar och hur man söker dem. Det är ett pussel man måste lägga, helt enkelt. Mikrofonden var en förutsättning för att kunna söka en större och avgörande finansiering från EU via Leader Folkungaland.

Källa: Mikrofonden
Mer om projektet: Bygdegården för framtiden